Idag kl. 9.30 hade vi tid hos onkologläkaren för att få besked hur det står till med tumörer och allt det andra. Undran har varit stor varför det värker så mycket framförallt i ryggen. Det är så pass dåligt att det är stora besvärligheter att byta ställning i sömnen. Hon vaknar av att det gör så ont. Nu har hon dessutom ökat intaget av smärtstillande.

Strax efter kl. 8 ringde man ifrån sjukhuset och berättade att läkaren var sjuk, så mötet blev inställt. Självklart får läkare också vara sjuka, det är inte det, men det slår väldigt hårt när man är i ett sånt utsatt läge. Man är väldigt känslig och sårbar. Man är så inställd på att få besked om vad det är för status på tumörerna. Då blir man så oerhört besviken på situationen och vet inte vart man skall rikta sin frustration.

Hur angriper man denna situation på bästa sätt? Jag vet inte men vi packar ihop oss och går ut i skogen.

Det blev ett varv på 8-an i Skatås. Det var ett härligt väder även om det blåste en hel del. Det var ju inte som i fornstora dar, men vi kom runt i vår egen takt. Vi avslutade med en lättlunch på caféet i Skatås.

När vi kom hem igen blev vi varse att vi har allt goa grannar. En granne kon och lånade ut en lättläst må bra bok. Strax efter ringde en annan granne på dörren och lämnade några tulpaner bara som uppmuntran. Det finns allt en hel del rara, omtänksamma och underbara människor.